Lustgården 2011
I inledningen av Lustgården 2011 skriver ordförande Sigrid de Geer:
Vi har i år valt att som årets tema ta upp de gamla och nya sjukdomarna som angriper våra träd och buskar. Vi planterar för att pryda en viss plats eller förverkliga en större plan och när träd eller buskar dör på grund av sjukdom, blir det ett tomrum som kan ta lång tid att ersätta. Estetiska värden har gått förlorade, det orsakar både sorg och saknad samt kostnader för omhändertagande och nyplantering. En kastanjeallé som angripits av kastanjerost eller ett parkparti där almarna dör undan för undan är en sorglig syn.
Trädsjukdomar har alltid funnits men de förefaller att vara mer aggressiva nu än tidigare. Orsakerna kan man fundera över. Beror det på klimatförändringar, temperatursvängningar, kväveutsläpp, ökande transporter av smittbärande varor över alla gränser eller vad?
Vi har en historia med almsjuka, askskottssjuka, ekdöd, kastanjerost, rost på pil, päron m fl, och nu kommer buxbomssjukan. Nyligen fick vi larm om insekten *Asiatisk långhorning som kan angripa de flesta av våra vanligaste lövträd. Räcker det inte med alla träd- och buskdödande insekter, svampar, bakterier och virus som vi redan har?*
Forskning pågår kontinuerligt för att identifiera och klarlägga orsakerna till sjukdomarna och för dem som arbetar med lignoser på olika sätt är det viktigt att ha aktuell information om de olika sjukdomarna och försöka förhindra spridning. Likaså är förädlingsarbetet viktigt för att ta fram resistenta sorter.
Om vi får lära oss mer om sjukdomarna kan vi till att börja med välja icke sjukdomsbenägna sorter vid plantering och försöka skydda de friska träden på olika sätt. Vi bör lära oss att titta efter synliga symptom i krona, på stam eller rot och titta på bladen för att leta efter möjliga skadeorsaker. Att ställa diagnoser kan dock kräva laboratorieundersökningar eller goda kunskaper om sjukdomsförlopp och lignosernas miljö (ståndort). Då behöver vi hjälp av experter och forskare. Vissa sjukdomar är komplexa och beror på samverkande faktorer medan andra är ganska enkla att diagnostisera.
Vi vill med årets tema lyfta fram en viktig aspekt för dem som arbetar med parker, parkvård och gestaltning och hoppas att läsekretsen ser lika allvarligt på problematiken som vi.
Ur Lustgården 2011
Som en fortsättning på årets tema ”Trädens nya och gamla sjukdomar” har Pia Barklund skrivit om två nya sjukdomar på al som kommit in i vårt land. Den allvarligaste orsakas av Phytophthora alni, en svampliknande mikroorganism.
Henrik Sjöman och Johan Slagstedt beskriver Sorbus torminalis, tyskoxel. Forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp (SLU) har visat att tyskoxeln har en stor potential som stadsträd bl a genom att ha goda förutsättningar att tåla varma och torra innerstadsmiljöer.
I en artikel berättar Tomás Zicha hur dokumentation av växterna i Uppsala linneanska trädgårdar går till med hjälp av en databasapplikation i kombination med CAD-ritade kartor. För framtidens trädgårdsmästare kommer denna ihopsamlade noggranna dokumentation vara en ovärderlig information.
Från sin avhandling i hortikultur om magnoliaarter och sorter odlade i Finland, gör Juha Ujula en summering av de viktigaste resultaten. I artikeln beskrivs också klimatet och odlingsbetingelserna i södra Finland.
I årets Lustgården har Lars Lagerstedt, i sin serie om Märkesträd i Sverige, redovisat lönnsläktets utbredning i Sverige, åtföljt av ett flertal bilder. I 24 tabeller finns träden redovisade med höjd, omkrets, växtplats, stamomkrets och status.
I Maria Löfgrens artikel berättas om en seglivad skröna, men också hur man genom att använda en metod från 1700-talet kunde föröka den rätta klonen av Hesselbyholmslindarna.
Genom att studera tallens varierande utbredning under olika årtusenden ger Lars Kullman i sin artikel nya perspektiv på de klimatförändringar som diskuteras idag.