Lustgården 2009
Träd- och buskar har alltid skapat miljöer i våra samhällen och i vårt boende. De har dessutom försett oss med nyttigheter av olika slag, som material till redskap, medicin, vapen, färg, papper m.m.
Årets träd, prunus, ger oss både nyttigheter till hushållet och ett dekorativt inslag i natur, parker och trädgårdar. Vi kan i dag njuta av vildväxande arter och olika förädlade former.
I naturen ser vi blommande slånbär på försommaren liggande som vispgrädde i skogsbrynen. På senhösten lockar samma buskar oss till att göra saft.
Sur- och sötkörsbärsdungarna som lyser upp med sin blomning på våren ger fina, röda bär på sensommaren. Och häggen, som främst är dekorativ med sitt vita flor, men också ger oss en av försommarens stora doftförnimmelser.
De förädlade sorterna av prunus har haft stor betydelse för hushållningen, även om man inte exakt kan säga när och hur de kom till Sverige. Plommon lär nämnas i Eddan (1200-tal) och körsbär används i en spritdryck (körseldrank) på 1200-talet.
Tyvärr verkar många av de gamla sorterna sakta försvinna. Men de kan räddas genom POM, Programmet för Odlad Mångfald, som gör en stor insats genom att samla in dem till genbanker. Kanske just du har ett gammalt plommon- eller körsbärsträd hemma? Tag då kontakt med POM för att få det sortbestämt.
Både körsbär och plommon har sedan länge funnits i köksträdgårdarna, därom vittna gamla recept. I Hagdahls kokbok t.ex. finns flera recept på anrättning av körsbär till soppa, kaka, sylt, gelé, kräm, kompott, torkade och t.o.m inlagda i ättika! Plommonen kan enligt C-E Hagdahl behandlas på samma sätt.
Att frukt och bär vaktades väl är förståeligt då det var ett viktigt komplement i hushållet. De mogna plommonen och körsbären lockar som bekant både fåglar, djur och människor.
Även om vi inte syltar och saftar på samma sätt idag som förr, kan man om inte annat, för det rent dekorativa inslaget pryda parker och trädgårdar med olika sorters prunus. Eller varför inte plantera en prunus och bara njuta av ett nyplockat, moget plommon eller en handfull söta bigarråer?
”Den som lyder går det väl, även om han plommon stjäl!”
Ur Lustgården 2009
2009 års tunga artikel handlar om märkesträd i Sverige, och denna gång har Lars Lagerstedt inventerat och mätt ädelgranar och douglasgranar.
Leif Kullman, verksam vid universitetet i Umeå, beskriver var de uråldriga granarna i svenska fjällen finns och hur det kommer sig att de nu börjat växa på höjden.
Pia Barklund, specialist på trädens sjukdomar, ger en överblick av almsjukan och askskottsjukan, två farsoter som hotar att utarma vårt trädbestånd.
Från sina resor till nordostasien beskriver Sten Ridderlöf ett antal intressanta och dekorativa ekarter. Inriktningen har varit att finna de allra härdigaste lämpliga för odling i södra Skandinavien.
En resa av annat slag har skrivits av Daniel Nilsson. Dalarna och Hildasholm beskrivs i ord och teckningar.
Årets träd var Prunus och därmed menar vi både körsbär och plommon. Vid den Prunusdag som avhölls tillsammans med Sveriges Pomologiska Sällskap, avhandlade Lars E. Kers den botaniska delen och Mattias Iwarsson den pomologiska. Olle Ridelius presenterade odlade kultursorter och upphittade lokalsorter, vilket redovisas i Lustgården.
Eric Wahlsten och Cecilia Öxell berättar om erfarenheter och upplevelser från en resa på Honshu i Japan.
Föreningens utflykter och resor beskrivs. Sydafrika, Sydamerika och södra England har fått besök av medlemmarna, bilder och erfarenheter redovisas.
