Lustgården 2006
I en intervju berättade en svensk författare att den bok som han kom ihåg från sin barndom och påverkats av var Tombebobarnen.
Det gäller nog också för mig.
Genom den upplevde jag skogens mystik med åldriga granar och tallar, med mossiga jättestenar, påminnande om troll och med älvornas dans i morgondimman.
Skogar som tomtebobarnens blir allt sällsyntare. Det gäller också, som jag minns det, rätt eller fel, min barndoms ”skogsparker”. Det var en genom seklerna av odling påverkad ljus och öppen skog. Den låg nära gårdarna och byarna. Enstaka äldre träd stod kvar.
Det fanns öppna skogsgläntor, där korna gått på bete och vindlande stigar mellan torpen med sina små åkertegar.
Var gränsen går mellan park och natur är svårt att ange. Tillsammans bildar de inte sällan en enhet, där båda är beroende av och berikar varandra.
Det gäller t.ex. för Norrvikens Trädgårdar.
Men framtiden för den trädgården är osäker. I en dispositionsplan, som lades fram våren 2006, föreslås bl.a. att s.k. hotellvillor ska byggas på sluttningarna mot själva anläggningarna. Norrvikens Trädgårdar fyller 100 år i år. I jubileumsboken, ”Norrvikens själ”, berättar professorn i landskapsarkitektur Gunnar Martinsson att det är naturen ”som gör att Norrviken är Norrviken. Om man förändrar naturen kring Norrviken, så är det inte längre Norrviken”.
Den 20 september i år hölls ett möte i Båstad.
Vid det sade, enligt ett refererat, professorn i landskapsarkitektur Pär Gustafson att vad ”man hittills glömt är att själva anläggningen och skogspartierna utanför kompletterar varandra. Det är just motsatserna mellan det anlagda och det organiska naturliga som förstärker intrycket”. Vid detta möte kom man fram till att en ny översiktsplan skulle utarbetas.
Styrelsen har i oktober i ett yttrande till kommunfullmäktige i Båstads kommun förklarat att vår förening delar den uppfattning som Martinsson och Gustafsson gett uttryck för samt angett att vi utgår från att den kommer att vara vägledande i det fortsatta arbetet för bevarandet, restaureringen och rekonstruktionen av trädgården. Föreningen kommer att följa det arbetet.
Läs gärna Tomtebobarnen för era små barn och barnbarn.
Årets Träd
Salix behandlas ingående av Ingegerd Dormling som varit ledare för trädkursen och hållit i temadagen som behandlade släktet. Ingegerd Dormling skriver att mängden av ”arter inom släktet som villigt hybridiserar med varandra och den stora variabiliteten inom arterna och deras hybrider blev en överraskning och en rejäl utmaning”.
Asger Ørum-Larsen
som bidragit med ett antal artiklar i Lustgården över åren delger oss denna gång turerna runt H.C. Andersen Parken i Odense. Detta ämne var extra aktuellt då Andersen-jubileet firades för två år sedan.
En lång och intressant artikel
om härdighetszoner har skrivits av den finske professorn i meteorologi Reijo Solantie. Han jämför zonerna i norra Amerika med dem i Skandinavien och påpekar att det inte alltid är lätt att flytta fruktträd mellan kontinenterna.
Två artiklar om kyrkogårdar
– den ena skriven av Liisa Wihman och den andra av Hedvig Schönbäck.
Liisa Wihman beskriver Skogsö kyrkogård och kapell i Saltjöbaden. Arkitekt Erik Bülow-Hübe ritade denna anläggning innan han fick uppdraget att planera Pildammsparken i Malmö. Hedvig Schönbäck skriver om hur våra begravningsplatser flyttats ut från städernas centrum. Artikeln är en kort presentation av hennes kommande avhandling i konstvetenskap som behandlar olika infallsvinklar på de första svenska begravningsplatserna 1780-1830.
Ett arboretum i Katrineholm
har inventerats av Caroline Andersson som beskriver hur det som tidigare var Folkets Park nu blivit en park för vetgiriga trädstuderande tillsammans med vanliga Katrineholmsbor och andra.
Träd i Växjö då och nu
Så här såg det ut för femtio år sedan och så vandrar vi idag i Växjö. Två intresserade medlemmar har tittat tillbaka i Lustgården och gått en runda beskriven i Lustgården 1957-58. Skillnaden är naturligtvis stor men vissa vyer och träd finns fortfarande kvar.
Mammutträd i Sverige och Danmark
Tommy Carlberg har gjort en inventering av mammutträden i Danmark, Sverige och Norge. Han redovisar sina fynd i Lustgården med bilder av de största och mest magnifika Sequoiadendron giganteum han hittat.
I Lustgården 2006 finns även reseberättelser från medlemmarnas resor. ”Landskapsresan” gick till Finland och europaresan till östra Tyskland.
