Lustgården 2007
Enen är ett av årets träd. Linné var, liksom många under 1700-talet, intresserad av hur vi i Sverige praktiskt kunde använda och ta till vara vårt lands tillgångar. Under Västgötaresan ser han enar växa som cypresser i branterna vid Kinnekulle och skriver: ”Av den enfaldiga naturens konst” skulle man kunna ”lära våra trädgårdsmästare, det de än icke veta, och pryda våra trädgårdar med inländska cypresser, som tåla svenska vintrar, utan att behöva trädgårdsmästarens årliga tuktan”.
Tänk om vi idag hade kunnat få besök av Linné under några sommarveckor. Vad skulle han ha sagt om vårt landskap, han som var van vid mycket öppnare och ljusare vyer, med ett stort inslag av lövträd och med örtrika dikeskanter.
Var, skulle han ha frågat sig, finns blomstrande ängar och hagmarker, var är alla våtmarker?
Om Linné hade besökt oss i början av 1900-talet skulle han ha haft lättare att känna igen sig hemma i Småland. Sten Selander anger att de olika trädslagens andelar i Småland 1923 var tall 43%, gran 33%, björk 16% och andra lövträd 8%.
Motsvarande siffror 1938 var, enligt Selander, tall 42%, gran 42%, björk 12% och andra lövträd 4% och, tillägger Selander, den utvecklingen har sedan dess fortsatt i accelererad takt. (Sten Selander, Det levande landskapet i Sverige, Stockholm 1955).
Det Linné skulle sakna vid ett besök i dagens Småland och i stora delar av södra Sverige är bondens sparsamt betade blandskog nära gården eller byn. Det är mark som i dag anses värdelös och, om den finns kvar någonstans, ska ersättas av något produktivare. Men var inte sådana skogar något av bondens park. Var de inte underbara att vandra i på vältrampade stigar, med träd av många olika slag, med öppna solbelsyta gläntor och med bär till husbehov?
Finns det inte anledning att återskapa eller bevara några av dessa ”parker” så att våra barn och barnbarn kan se hur en viktig del av bondens mark såg ut under tidigare sekler. För omkring 20 år sedan skrev Gunnar Brusewitz ”Vår generation har inte rätt att utplåna en viktig fas i odlingshistorien och därmed klippa av banden med vårt förflutna. Kommande generationer ska inte behöva stå främmande för ord som hage, äng, glänta och andra traditionella begrepp. Det är en del av vårt kulturarv.” (Brusewitz-Emmelin Det föränderliga landskapet, Uppsala 1985).
”Varför bliva gärna alla trädgårds mästare gamla och hava vacker hy om icke örterna vederkvicka dem”
Linné, Diaeta naturalis, 1733
Årets Träd
Årets träd 2007 omfattade cypressfamiljen och Ingegerd Dormling beskriver i en artikel hur kursen som hölls våren 2007 var upplagd. Därefter ger Lars Lagerstedt en ingående redogörelse för många av de träd inom familjen Cupressaceae som han mätt upp i Sverige. I 18 tabeller finns träden redovisade med höjd, omkrets, växtplats, stamomkrets och status
Nils-Erik Nordh har skrivit en artikel om föregående års träd, Salix. I den beskriver han salixodlingen i landet. Nils-Erik Nordh är biolog och forskare vid SLU i Uppsala.
Skånska 1600-talsträdgårdar
Artikel av Eric Wahlsteen om skånska 1600-talsträdgårdar i bild. Artikeln ingår i ett större arbete som behandlar Tomarps Kungsgårds 1600-talsträdgård. Uppsatsen skrevs för att belysa hur en skånsk adelsträdgård kan ha varit utformad på 1600-talet och hur den använts.
Hus för övervintring – orangerier
Orangerier är spännande byggnader. Ingela Andersson har undersökt de som finns i Uppland, Västmanland och Södermanland. I en artikel med titeln Hus för övervintring ger hon oss orangeriernas historia och hur de utvecklades.
Att tänka med träd
Att tänka med träd heter en artikel som Charlotte Hagström och Carina Sjöholm skrivit, båda fil dr i etnologi. De skriver att träden finns i allas våra liv, som mötesplatser, bara som träd eller som platser där man kan vila.
Författarna beskriver vad Helsingborgarna tycker och tänker om sina träd, detta med anledning av att stadens almar insjuknat och huggits ned. Personer och företag erbjöds att bli trädgivare när nya träd skulle planteras. 497 träd till ett värde av 1.3 miljoner kr har skänkts till staden.
Upptäckten av ett nytt barrträd
För tio år sedan upptäcktes ett nytt barrträd i sydöstra Australien, tjugo mil nordväst om Sydney. Det döptes till Wollemia och tillhör en 90 miljoner gammal växtfamilj. Vivi Vajda och Stephen McLoughlin, båda paleontologer med paleopalynologi som forskningsområde har skrivit en artikel om detta mycket intressanta träd. Vivi Vajda finns i Lund och Stephen McLoughlin vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
Besök på Marabouparken
Marabouparken i Sundbyberg och trädgårdsarkitekten Sven Hermelin är tätt sammanbundna. Sven Hermelin fick uppdraget att forma en park runt Marabous chokladfabrik av företagets VD Henning Trone-Holst. Resultatet blev en park där rekreation och avkoppling erbjöds inte bara dem som arbetade på fabriken, även deras barn kom hit för bad och lek. Klaus Stritzke skriver om parken, dess historia och framtid i en intressant artikel.
Övriga besök och resor som föreningen gjort under året skildras i Lustgården. Likaså finns en nekrolog över hedersledamoten i föreningen och professorn Sven-Ingvar Andersson.
Lustgården 2007 avslutas med styrelseberättelsen för år 2006.